mittlivsomveterinarstudent.blogg.se

Nu sitter jag här i väntan på att kvällsmaten skall bli klar och tänkte bjuda på ett inlägg om de parfymer jag använder, eftersom jag ofta får frågor om det.

 

Parfymer är nämligen något jag har väldigt gott om, men eftersom jag tröttnar fort på att ha en och samma, tycker jag det är rätt skönt att ha några olika att byta emellan. Därför blir det ofta att jag köper en stor (50 ml) parfym - använder hälften ungefär, för att sedan låta den "vila" några månader, innan jag åter använder den. 

 

Min ABSOLUTA favorit just nu är Victoria Secret´s - Noir Tease, en underbar doft som jag fastnade för när jag letade efter den förra VS parfymen jag hade (Incredible),  men som tyvärr inte längre tillverkades när jag skulle köpa den igen. Men det gjorde inte så nycket, då jag ju hittade en ny favorit istället. VS finns för närvarande inte i Sverige, men är på flygplatser o liknande (men för den som väntar på något gott...kan jag berätta att VS snart öppnar sin första citybutik i Stockholm!) 

 

En annan parfym som jag anväder mycket är Marc Jacobs, Daisy, en lätt och superfräch doft, som passar till dem flesta tillfällen.

 

"Äpplet" är en gammal klassiker från DKNY, som också har hängt med mig ett tag, jag tröttnar tyvärr lätt på den nuförtiden (har använt den så himla mycket!), men får jag bara plocka bort den ett tag - så kan jag använda den flitigt några månader senare.

 

D&G L´Imperatrice -också en superfräsh och lätt parfym, som jag gärna använder under våren och sommaren, jag blir så glad av att ha den på mig när solen äntligen tittar fram efter den mörka vintern.

 

Slutligen, så brukar jag ibland "tänka utanför boxen" - dvs våga prova lite dofter som kanske "inte känns som jag" till en början, men som jag ändå gillar doften av, det är t ex så Jennifer Lopez parfym Deseo hamnade i mitt badrumsskåp. (Det i kombination med att jag hittade den för runt 100 DKK i Köpenhamn ;) En ganska söt och "tung" doft, men ganska härlig när man får den på sig! 

 

 

 

 

 

 

...nämligen att säkerhetskopiera HELA datorn.

 

Jag är väääldigt duktig på att ta massvis med bilder och lägga in dem på datorn, men desto sämre på att säkerhetskopiera dem. Men NU har jag kommit på en lösning på mitt problem, eller tja det är snarare Apple som  har gjort det jobbet! 

Att "time-machina" hela datorn har varit ett av mina stora "to-do´s" den dagen jag slutade på mina sommarjobb. Redan i våras köpte jag 1TB stor hårddisk, vilket jag innerligen hoppas skall räcka ett bra tag framöver! 

 

Och jag vill verkligen tipsa Er som har Mac-datorer, och inte har testat Time-machine, att göra det!! Det är bland dem smartaste uppfinningarna i dator-väg, som jag personligen känner till! Det är superenkelt och hur smart som helst, sedan slipper man tänka på att säkerhetskopiera hela tiden, datorn sköter det ju mer eller mindre själv!

 

Det funkar på så vis, att man kopplar in en hårddisk till sin dator (antingen via sladd, eller via iCloud) och ställer in den på att vara den "säkerhetskopiernade disken"  och vips - varje gång man sedan kopplar in den, eller att datorn känner av den i närheten så säkerhetskopierar den allt, som har lagt till/förändrats sedan sist datorn och hårddisken var synkade senast!! Första gången man gör det tar det lite tid, men sedan är det hur smidigt som helst! HUR smart är inte det?? You gotta love Apple och deras teknik-uppfinningar! 

 

 

 

..precis innan sommaren var mitt liv helt fullbokat, precis som nu, då var det dock plugg som gällde för hela slanten. Nu återstår det endast 2 dagar av mitt sommarjobb, för att sedan vara heeelt ledig i en vecka, innan skolan drar igåräng den 1:a september! 

Nyss kom jag hem från min första av 2 tentor i detta blocket (ja, jag vet det är söndag och typ slutet av juni!), nämligen livsmedelssäkerhets-tentan. Att skriva tenta på en söndag är någonting nytt, men jag säger Välkommer till Köpenhamns universitet - här är integ omöjligt ;-)

Tenta kändes faktiskt bra, så håller tummarna för att det gick bra också. Sitter här och försöker smälta lunchen (som min söta pojkvän har lagat till mig!) och försöker planera lite grann kring upplägget för den kommande tentan som jag känner ganska mycket oro inför, nämligen speciell farmakologi, det är såå mycket som skall sitta till på onsdag!
Så, nu är det dags att ladda om, nu kör vi sista rycket - på onsdag är det efterlängtat sommarlov!!! :D

Haha, att vara student - i ett nötskal? ;)

Ja det är dagens sanning! Det finns få tillfällen jag tycker är mer påfrestande än just när det börjar dra ihop sig till tenta och tentaplugg...Idag har jag suttit med A, J och J, från ca kl 9.30 till 21! Men den paus på kanske 2 h under dagen...Det har varit väldigt bra pluggdag och jag tycker att vi har fått mycket gjort och lärt oss en hel del! Men samtidigt kan jag inte låta bli att känna den stora ångesten över att jag skulle börjat tidigare, läst mer under veckorna, bla bla...Även känslan över kunskaperna pendlar mellan ett ständigt hopp med ett ljus i tunneln och ett beckmörkt hål, fyllt med förtvivlan...Nä fy, tentatider är då verkligen inga favorittider! Jag är verkligen sämst på att koppla av under tiden, utan känner en ständig stress, som jag inte kan släppa..

 

Det som känns positivt är att jag faktiskt känner att jag faktiskt kan en hel del mer än jag trodde på livsmedelssäkerheten, även om vissa delar ligger långt borta, men i det här skedet får jag vara glad för det lilla, haha! 2 tuffa tentor skall skrivas veckan efter (!!) midsommar (nix -inget firande för danska veterinärstudenter inte!), sen är det sommarlov, gäller att hålla motivationen och styrkan uppe, inte långt kvar nu!

 

Som belöning efter dagens plugg hos J så tog jag mig ut och avverkade 1,1 mil, så just nu sprudlar både kroppen av lycka (tacka vet jag endorfiner!!! :D) 

Ikväll har jag alltså tillåtit mig själv att vara ledig ett par timmar samt träna utan dåligt samvete!! Något jag definitivt måste bli bättre på...Nu kallar sängen, imorn är det bara på´t igen!!

 

Sen är det ju Sveriges Nationaldag också men sånt är lätt att glömma när man pluggar i Danmark och därmed har föreläsningar så gott som alla svenska röda dagar :P

Hoppas Ni får en trevlig dag!

Fotot nedan är från Stävie pay and jump förra helgen, som är taget av Louise.

Det är just precis vad jag har tagit...man säger ju att man skall trilla av 100 ggr "innan man blir en duktig ryttare". Nu kan jag addera ytterligare en gång till mina andra gånger... Och ja, det precis det jag har gjort, för första gången på Nelli, nämligen trillat av...När vi i fredags hoppade lite i ridhuset, så var vi inte riktigt överens om att vi skulle över det där räcket - jag kom över, men inte Nelli, haha. Det gick bra, jag fattade knappt att jag trillat av förän när jag satt där på marken, då det gick upp för mig att jag faktiskt gjort en kullerbytta över halsen.

Då gick verkligen upp för mig att jag måste "rida" trots att Nelli är en riktigt snäll och schyst läromästare, så är hon inte självgående eller "viljelös" utan har en hel del tankar om hur saker och ting skall göras, som att t ex hur hinder skall hoppas :-) 

 

I söndags var vi på Pay and Jump i Stävie, där Nelli ännu en gång visade sitt "chestnut-mare-humör". Den ena rundan gick hon som en klocka, bjöd fint runt hela banan och var jämn samt felfri, medan hon under runda nr 2 blev trött och grinig och det hade krävts lite mer av mig som ryttare för att ta mig runt banan felfritt. Men jag tar med mig det, att jag skall jobba på mina brister, och redan på fredag kommer en ny chans, då är det nämligen Pay and Jump i Klagshamn. 

3 saker som jag tar med mig från denna träningstävling är att även om det känns som att du gjort allt i din makt, så kan du alltid göra lite till, rid noggrannt och bli inte arg på dig själv när det inte alltid går vägen och sist men inte minst - så länge det är roligt, gör det- annars är det inte värt det! 

 

Men idag skall jag inte klaga, trots att jag skall sitta på Snälltåget till Stockholm (dem skulle behöva döpa om det till ZzzZz-tåget, för det är så långsamt och tråkigt!) i närmre 6 h så är jag ändå glad, för jag är rastad! Idag har jag nämligen förutom min dagliga promenad till/från tåget i Kph på drygt 4 km dessutom hunnit med en löprunda på 6,5 km samt ett lite övningar i Pildammarnas nya utegym. Alltså 10+ km = glad Nathalie.

Förutom festen så har jag även inbokat en fotokurs på Canon i Stockholm. Ser riktigt mycket fram emot att få hjälp att utvecklas med min systemkamera för att kunna ta ännu bättre bilder.

Sen skall jag även försöka läsa på lite om de svenska partierna, det är ju EU-val på söndag och jag tycker det är viktigt att göra sin röst hörd i demokratin. Dock skall jag erkänna något lite pinsamt och det är att jg är rätt dåligt insatt, så jag har verkligen litegrann att göra innan jag kan gå och rösta!

 Trevlig helg på Er! (Och glöm inte rösta samt Mors-dag på söndag 😉) 

Ciao!!

För några veckor sedan så satt vi och pratade om Nike-appen som vi båda använder när vi löptränar (för vi är både fortfarande på den amatörnivån, där ingen av oss har skaffat sig en ordentlig gps-klocka ännu och vi vägrar att springa utan musik, det är ju dötradigt!!) och då kom Fredrik på den brillianta idéen om att man kunde utmana varandra i denna app. Sagt och gjort. Fredrik har nu alltså utmanat mig (och Erik) att springa 200 km innan den 5:e juli! 

Efter dagens träning ligger jag alltså som nr 1 och den platsen tänker jag behålla!

 

Just nu är jag verkligen inne i en period, där jag har så mycket jag skulle vilja skriva och blogga om, men då är det tyvärr ibland tiden som tryter...Plugget tar ganska mycket tid, och är det inte det, så råkar jag alltid vara  intresserad av att göra saker på fritiden som är ganska tidskrävande, vilket är både på gott och ont! Men jag skall göra så gott jag kan och fortsätta uppdatera Er så ofta som det är möjligt!!

 

I helgen var jag ju som sagt i Stockholm och där var det riktig sommarvarmt, det var nog uppåt 25° C i solen och många promenarade runt i stan endast i shorts och linne. Så jag har haft en riktig sommar-weekend i Stockholm!! :D 

Istället för att tråka ut Er med ett riktigt långt inlägg, så bjuder jag istället på ett riktigt bildregn från helgen, för en bild säger ju mer än tusen ord, eller hur är det man brukar säga?

 

 

Ååh vad jag är glad, för det vädret som i helgen komma ska! Jag älskar verkligen våren, så det kan knappast bli bättre känner jag. Efter jobbet imorgon skall jag resa till Stockholm och tillbringa helgen där, som dessutom ser ut att bli en mycket trevligt sådan!!

 

På lördagen är tanken att vi skall ta en riktig sightseeing-tur i Stockholm, som vi, trots att Fredrik bott i Stockholm under flera månader (eller t.o.m något halvår!!), medvetet har valt att spara tills våren & värmen kom, och den är ju verkligen kommen nu, så nu är det hög tid för oss att utforska Stockholm och hitta dess riktiga smultronställen!  

 

Dessutom hoppas jag att vi hinner med en liten tur på stan, men det vet Fredrik ännu inte om att vi skall, men han känner mig såpass väl att han nog har räknat ut det, haha! (Stockholm har ju ett helt fantastiskt shoppingutbud, jämfört med Malmö, så man får ju passa på!!) och på kvällen så är det dags för en "halv-åtta-hos-oss-middag" hos våra goda vänner i Uppsala. Ser enormt mycket fram emot att träffa dem igen, då det tyvärr blir allt för sällan nu, speciellt för min del, eftersom jag numera bor i Malmö.

Söndagen är inte uppbokad ännu och det känns faktiskt riktigt skönt, då helgerna ALLTID har en tendens till att vara bokade till bristningsgränsen (+lite till). Förhoppningsvis hinner vi med en löpträning och vad som händer resten av dagen får visa sig :)

 

 

 

 

 

...heter en av de 2 kurserna som vi just nu är igång med på utbildningen. Eller egentligen på danska; mikrobiel fødevaresikkerhed, eftersom jag faktiskt läser den i Danmark :)

Kursen behandlar som man kan tyda på namnet, vilka mikroorganismer som det kan förekomma i det livsmedel vi äter, med fokus på de patogena (sjukdomsframkallande) mikroorganismer (bakerier, virus, svampar).

Kursen var till en början inte så intressant, somden faktiskt dem senaste dagarna har visat sig vara, utan liknade mycket repetion från den första mikrobiologiska kursen vi hade, nämligen Infektionsmikrobiologi. Men jag har ändrat min mening om kursen ganska rejält dem senaste dagarna, ju mer som jaghar läst och funderat kring det här med livsmedel, men även foder, som vi ger våra kära fyrbenta vänner.

Jag menar, det det är ju inte för inget man säger "du är vad du äter" och vem sjutton vill egentligen bli sjuk av sin mat??

Just dem senaste dagarna har det legat mycket fokus på vad som faktiskt gör oss sjuka och hur dessa organismerna kommer in i vår mat, samt hur de påverkar kroppens olika system.

 

 

Jag har alltid faschinerats över det här med hur olika kulturer ser på mat, inte minst hur man ser på skillnaden mellan människo- och djurmat. Jag vet t ex många som är superduktiga på foderstater och på fodersammasättning, men som tyvärr inte har så bra koll på vad de själv stoppar i sig...Jag tror nämligen att om vi skulle ge oss själv samma typ av mat (närings-, mängd- och kvalitetsmässigt) så skulle vi också se sunda, normalviktiga, friska och "blanka i pälsen"-ut. Djurens skönhet kommer till stora delar innifrån, så varför tänker inte människan på det?

Det är intressant att vi i så många fall är så noga med vad vi ger våra djur, men inte oss själva. 

 

Det är också intressant att se hur olika man ser på tillverkning/ framställning av mat i olika delar av världen och synen på mat i olika kulturer. Att tex Royal Canin (tillverkare av hundfoder) säger sig tillverka sitt foder på ett sätt, som gör att fodret rent hygienmässigt skulle kuna användas till humanbruk, medan man i vissa delar av världen sköljer sallad till humanbruk med vatten som är fekalt förorenat (kan då t ex vara smittat med Salmonella-bakerien och farligt att konsumera) är en rätt så skrämmande stor skillnad. 

 

"Alla människor sätter i sig mat, men få kan konsten att äta" är ett citat jag har hört, som jag tyvärr tror är ganska vanligt, för jag menar, med handen på hjärtat, ALLA har väl någon satt i sig en matlåda som varit en dag för gammal eller skurit bort en bit av grösak/frukt som sett dålig ut och sedan glatt ätit vidare på den?Jag kan erkänna att jag själv gjort det och gör det nog fortfarande ibland... (Min kära Fredrik tror jag däremot ALDRIG, skulle äta något sådant och det kan jag både vara imponerad men också väldigt irriterad över!)

 

Jag är nämligen en stor motståndare till att man slänger mängder av mat och är istället "rädd på andra hållet", dvs att man slänger en fullt ätbar produkt, bara för att bäst-före-datumet har passerat, utan att man tagit tillvara på sitt sunda förnufft och undersökt/tittat på/luktat/ på produkten innan man slängt den.

(Fredrik, om du läser detta, så ja - jag syftar på mjölken ;))

 

I mitt hem slängs det väldigt lite mat, det av flera anledningar. En av anledningarna är att jag inte vill "slösa" på jordens resurser i onödan, då jag är väl medveten om allt matsvinn och jag vill verkligen inte bidra till det. Sedan vet jag hur mycket miljöförstöring som matproduktionen innebär, och eftersom den maten som ligger i mitt kylskåp redan är producerad, så har dess "miljökvot" redan blivit förbrukad och då skall den bannemej inte bli större genom att jag väljer att slänga maten. Att jag lyckas med att i princip inte slänga något handlar mycket om att jag alltid försöker att dels inte köpa mer än nödvändigt och sedan se till att man alltid använder upp det man har handlat. En annan anledning, som nog är den största till att göra mig förbannad på allt matsvinn är ju att mycket av det livsmedel vi äter faktiskt är animaliskt (om man inte lever som en vegan) och om ett djur har lidit (vilket de alltid gör mer eller mindre beroende på vilket produktionssystem de hålls i samt i vilket land) så vill jag inte vara med till och göra detta lidande "onödigt" för djuren, förstå mig rätt nu, inget lidande för djur kan någonsin rättfärdigas, men om djuren skall bli mat, så är det minsta vi kan göra är att äta dem och inte slänga deras fd kroppar i soptunnan! Därför väljer jag ofta att avstå att köpa något som innehåller kött, om jag vet att det finns en risk för att det inte skall hinnas ätas upp.

 

I skolan idag tillbringade vi eftermiddagen i labbet. Ungefär 2 ggr/ vecka har vi praktiska övningar i kursen, som ger oss möjlighet att bl a lära oss hur vi hittar, och identifierar olika mikroorganismer som kan finnas i maten.

Just idag handlade det dels om att bestämma sammansättningen av den mikrobiella floran hos MAP Fisk (dvs fisk är förpackad i en modificierad atmosfär, såsom tex CO2) och som sedan har lagrats under olika förhållanden, t ex varit öppnad i olika länge (det tillväxer ju mer bakterier ju längre en produkt har varit öppen). 

 

Dagens andra övning tyckte jag var ännu intressantare, den handlade nämligen om att vi skulle testa olika livsmedel för förekomst av sporbildande bakterier (spor= ett slags vilostadium hos en bakterie, som bildas om bakterien förekommer i en för den ogynnsam miljö). 

Till denna övningen fick vi möjligheten att ta med egna livsmedel hemmifrån för att kunna testa dem. Både jag och Annica hade med oss livsmedel hemmifrån. Jag hade med champinjoner (inköpt på Maxi i söndags) och köttfärs (upptinad, men som hade stått en dag i kylen) och Annica hade en gryta som hon tillagat för några dagar sedan. Någon kanske tänker att det är väl bara att koka/steka i tillräckligt hög värme, tillräckligt länge...men nej, det räcker inte alltid, det dödar absolut de bakterier som i "sig självt" är patogena, men vissa bakterier tillverkar ett toxin (=ett gift) som kan göra oss sjuka och det försvinner inte med värmebehandling.

Idag gjorde vi alltså odlingar på de livsmedel som vi hade tagit med, för att i början av nästa vecka kunna avläsa resultaten! Skall bli så intressant att se om vi hittar någon som inte skall vara i dessa livsmedel, eller ej. På ett sätt är det ju spännande "att hitta något" men å andra sidan så betyder det ju att vi kanske ätit något som är dåligt, vilket alltid är lite läskigt...Svårt det där! Men jag lovar att återkomma med resultaten, vad de än blir!

 

 

 

 

Ja då var 2014års första långlopp avklarat, nämligen blodomloppet!

Alla lopp över 10000 m räknas till långlopp när man pratar friidrottsgrenar, även om jag personligen kan tycka att 10 km inte är särskillt långt att springa. 

Loppet hölls ute i Bulltoftas vackra gröna naturområde, men gick även en del på asfalt, inne i samhället.

Eftersom jag som sent som för en vecka sedan (i onsdags och halva torsdagen förra veckan) var sängliggande så är jag varken förvånd eller ledsen över min tid, som slutade 54:27. Med tanke på dagsformen och tränigsmängden dem sista 2-3 veckorna är jag glad att jag klarade milen under 55. På träning brukar jag snitta ca 52-53/milen och som bästa resultat på 10000 m förra sommaren sprang jag milen på strax under 50. Jag är inte särskillt exposiv, utan "seg" och börjar jag väl springa så kan jag springa hur länge som helst...

Om redan en månad väntar nästa tävlingslopp, nämligen Malmö milen, vilket innebär att jag faktiskt har en hel månad på mig att bättra på formen! Oj vad det skall tränas! :)

Förra året hann jag få in 3 tävlingslopp på säsongen, MalmöMilen, Midnattsloppet och som avslutning sprang jag Stockholm Halvmarathon i spetember. Denna säsongen tänkte jag avancera lite och försöka få in 5 st lopp, är tanken. Loppen jag hittils har inplanerade är Blodomloppet, MalmöMilen samt Midnattsloppet. Tanken är att försöka få in en halvmara någonstans i slutet på sommaren/hösten, samt ett milslopp till någonstans däremellan. 

En tanke jag hade från början var att försöka springa Göteborgsvarvet, med eftersom det är världens största halvmara, så är det rätt så svårt att hinna anmäla sig, för platserna tar slut såå fort. Tanken är att försöka springa det till nästa vår istället. 

 

Hur som helst så är jag väldigt nöjd med kvällen och loppet som trots små regnskurar här och där, var fantastiskt trevligt! Nu kallar dock plugget, som idag handlar om vätskeersättning och elektrolyt-terapi, sånt som jag tycker är så himla intressant!  

 

Jag efter loppet, nööjd! 

I söndags följde jag med Louise (Fredriks syster) på hopptävling, där hon tävlade med sin fina 5-åring, Contech.

Jag tycker det är väldigt roligt att vara med och titta på hopptävlingar, oavsett om det är jag själv eller någon jag känner som skall hoppa. Eftersom fotografering ligger mig så nära om hjärtat, så passade jag på att agera lite fotograf under tävlingen, men eftersom jag fortfarande inte riktigt har lärt mig inställningarna på min systemkamera, så håller jag för fullt på att öva mig i, att bl a bli bättre på att fotografera rörliga objekt. Då det i söndags handlade om hoppning så var ju detta ett utmärkt sätt att kombinera kameraövning med att samtididigt kunna agerade lite fotograf åt Louise. 

 

Det var lite extra roligt att följa med och titta i söndags, eftersom jag aldrig tidigare sett Louise hoppa med just Contesh. I somras var vi med när hon tävlade med Carisma, men Contesh hade jag som sagt aldrig sett "in action". Men wow säger jag bara, vilken häst! Stor, vacker & ståtlig och hoppar dessutom enormt! 

De var iallafall hur duktiga som helst och nollade sin 1,20-klass och därmed satte de också sitt första kvalförsök till Falsterbo (weei!!), detta fick Louise dock inte veta förän efteråt, då hennes pappa inte hade talat om för henne  att han lämnat in kvallappen, så hon anade inget under ritten, haha! Men det gick ju hur som helst riktigt bra för dem, väldigt roligt att se! 

 

Louise är förutom att vara en duktig tävlingsryttarinna, även bloggerska, hon driver nämligen en väldigt trevlig livsstilsblogg på Lillatorg.nu, och vill ni kolla in den, så hittar ni den här.

 

Här kommer ett urval av de bilder jag tog av Louise & Contech:

Pga av den ofantliga mängden av fotografier som togs under denna resan känner jag att jag måste dela upp resan och kommer att berätta om den uppdelat i händelser istället för att bild-bombardera bloggen med ett låååångt inlägg. 

Vi reste till Paris på onsdag eftermiddag och var hemma igen måndagkväll. Första kvällen var kameran inte med, då vi blev medtagna till en student-fest omedelbart efter att vi lämnat vårt bagage, så bilder från den kvällen slipper ni :)

På fredagkvällen gjorde vi en väldigt trevlig utflykt (ni kan säkert gissa vad det handlade om - hästar, såklart!). Vi blev nämligen medtagna till en "afterwork" på Paris största trav-  och montébana, Vincennes Hippodrome de Paris, som är en gigantisk bana, som dessutom fyller 150 år i år. 

 

 

En gigantisk anläggning, där vi blev välkomnade med champangé och riktig partystämmning.

Efter att vi hade tittat på kvällens lopp, fick vi även en visning "back stage", nämligen i stallarna och på deras stationära veterinärmottagning. Jag som inte är särskillt insatt i travsporten, tyckte det var superintressant att höra vår guides berättelse, om allt från om hur loppen gick till, vad man hade för utrustning på travhästarna, hur hästarna utbildades & vid vilken ålder - till att hur ett dopingtest gick till och hur man arbetade för att upptäcka alla försök till doping inom sporten, då det är så stora pengar som ligger i potten kontrolleras hästarna mycket noga, fusk och doping är det nolltollerans på, precis som det skall vara! Något annat som var väldigt intressant, var vilka krav som stäldes på jockeyn/kusken, det är minsann inte vem som helst som kan bli jockey!

 

Är man i Paris och är hästintresserad kan jag varmt rekommendera att ta en tur till Hippodrome.  

 

Inne på anläggningen hade de en liten shop, och jag fastnade helt klart för deras vykort. 

Fransk trav-humor :) (Älskar det orange vykortet).

 

 

 

 

Nu vill jag bara sätta punkt för denna helgen och alla negativa dippar och händelser som har varit. 

Så gott som allt har gått emot mig denna helgen...Datorproblem, min dumma förkylning som satt stopp för såväl träning som utgång med mina vänner, ja inte ens hopp-passet gick bra idag, (det beror antagligen till 99% på ryttaren).Ja jag tror jag skulle kunna rabbla halva kvällen om jag skulle ta upp allt som gått åt skogen denna helg, så blir det ibland. Bara att skaka av sig och försöka hitta något positivt i allt det "onda".

 

Så nog om det, nu byter jag ridbyxorna mot löpar-tightsen och ger mig ut på en löprunda. Jag har ju faktiskt ett blodomlopp, som skall springas på tisdag nästa vecka och med tanke på "formen" måste jag verkligen ge mig ut och träna idag. Löp-passen är ju dessutom rena endorfin-kickar och jag vet att jag kommer hem som en ny människa efteråt!

 

Förresten, i fredags hände det som absolut inte fick hända (trodde jag iaf), nämligen att min dator raderat hälften av de 1200 foton som togs i Paris! Snacka om att jag fick panik!! Men efter några timmars arbete och besök i diverse dator/fotoexpert-butiker, så fick jag hjälp av en jätteduktig tjej på Rajala fotobutik här i stan och vi lyckadeshitta mina bilder, trots att de var spårlöst borta ut iPhoto...! :D Snacka om att jag blev lättad! (och lärde mig att jag nog INTE skall använda mig av iPhoto i framtiden! :@)

 

Lägger in en massa bilder från Paris senare, så kika in då vet jag!

 

 

Idag gick det upp för mig hur svårt det egentligen är att "bara ta en bild", åtminstonde om man är en fotonörd som jag (eller min vän för den delen!). När man exempelvis ber någon att ta en bild på en, så handlar det ju oftast för den tillfrågade personen om att just göra det man blivit ombedd att göra: att ta en bild, "här och nu" och få med det som sker i just det ögonblicket. Kanske vill man bli fotograferad som turist när man står framför/bredvid någon sevärdhet eller liknande eller en ögonblicksbild från en fest eller liknande. För dem flesta personer räcker det. Man är helt enkelt nöjd om bilden och någorlunda skarp och man inte blinkar.

Men INTE när man heter Nathalie....Nä, i mitt huvud har jag nämligen redan innan ett foto tas, målat upp i mitt huvud en EXAKT bild av vad som skall vara med och vad som INTE skall vara med i bild...Det värsta med att "tänka" som jag, är att det är svårt för en annan person att se "det jag ser", eftersom man ofta ser saker och ting lite annarlunda jämfört med andra. Problem nr 2 är också att jag är ganska envis och ger mig sällan förän jag har "bilden".

Dessa problem (ja, ibland är de faktiskt ett problem!) ställer till det ibland, både för mig och för den som skall agera fotograf...Jag blir nämligen tyvärr väldigt sällan nöjd med bilder, eftersom den bild jag har av hur jag vill att "slutliga fotot" skall se ut, oftast inte är densamma som fotografen tänker sig. Det har någon gång nästan gått så långt att jag och Fredrik, som av naturliga skäl ofta får agera fotograf på mina diverse upptåg med hästar/resor och annat hittepå, blivit irriterade på varandra. För en bild liksom!

Ibland kan det tas huuur många bildersom helst, men jag är ändå inte nöjd - för bilden ser ju inte ut som jag "hade tänkt mig". Ibland tycker jag nog att det t.o.m är lite pinsamt att jag inte blir nöjd, utan kan hålla på hur länge som helst, bara för att få till en "perfekt" bild! 

 

Även mina vänner får ibland erfara denna sidan av mig, nämligen att jag tyvärr har en viss envishet och tendens till att arrangera och "fixa" i en bild tills jag blir nöjd eller tills de förstår hur jag vill att bilden skall bli!

Idag var inget undantag. Jag och Ameli bestämde oss för att gå en promenad efter lunchen (är man sjuk och inte kan träna, ja då får man nöja sig med att gå!).

 

Jag hittar jag ju jämt något jag vill ta kort på när jag är ute och går och idag var inget undantag, jag fann nämligen en häst, ingen riktig såklart, men en stor metallhäst i naturlig storlek och den fick vi för oss att ta foto med!

Sagt och gjort...Jag vill ju alltid försöka få till bästa möjliga foto, så för mig var det "inget konstigt" att börja afixa och grejja för att få en bättre bild, även om det innefattade att flytta på skyltar, mm som stod ivägen...Haha! Folk som passerade måste ju ha undrat vad vi sysslade med! Stackars Ameli! :D (Ameli om du läser detta - hoppas det inte var allt för pinsamt idag ;-))

Men, tja vad gör man inte för att få en bra bild?! 

 

Döm själva, före:

 

Och efter :D

På vår lilla promenad i Fredriksbergsparken såg vi dessutom en massa djur, både elefanter, nästintill tam ekorre och en massa ankungar! Är det något som är vår för mig så är det när alla djur-bäbisar kommer, det är så underbart att se! 

 

Är det något jag hatar fruktansvärt mycket är att vara sjuk!! Jag hatar orkeslösheten och känslan av att inte kuna göra det man brukar orka med som frisk, såsom ex träning. Jag har inte tränat sedan innan jag åkte till Paris och det kommer nog heller inte bli någon träning dem närmsta dagarna...Mina promenader till och från skolan är den enda motinen jag får just nu :/

 

Jag började känna mig dålig redan i måndags, men nu har det definitivt eskalerat, jag har legat som en klubbad säl i sängen i 1 1/2 dag nu och jag känner mig fortfarande inte bättre!!! Igår hade vi ingen undervisnig, så då låg jag mer eller mindre och sov HELA dagen och idag stupade jag i säng nästan omedelbart efter att jag steg in i lägenheten, men fortfarande så känner jag ingen förbättring!

Dessutom får jag ingenting ut av att vara i skolan när näsan rinner, huvudet värker och jag knappt kan svälja för att halsen gör så ont! :( Enda anledningen till att jag faktiskt tog mig till skolan var de obligatoriska övningar som vi hade idag samt det dåliga samvetet över att jag missat skola när vi var bortresta i Paris. 

 

Jag hoppas verkligen att all sömn gör mig gott, då jag som vanligt fyllt kommande helg till bristningsgränsen (nästan iallafall!) men både plugg och roligheter. 

Imorgon står en lunch med min nyfunna vän Ameli på schemat och efter det skulle jag egentligen följt med några vänner på KU´s (Köpenhamns Uni) Forårsfestival, men jag tror bestämt att jag får hoppa över det, om jag skall orka med både tvätta, jobba lite, rida, plugga samt gå Alexandras 25 års-fest på lördag. Söndag är fortfarande lite öppen, men åtminstonde ridning och plugg står på schemat. 

 

Förresten, så blev jag faktiskt himla glad när jag kom hem idag, ett blombud innehållandes denna fantastiskt fina ros-bukett stod och väntade utanför min dörr! Hur glad blir man inte då?! Sjuk och allmänt hängig kommer man hem och så väntar det en fin bukett på mig! Tack, snälla finaste Fredrik! <3